måndag 27 september 2010

Förra hösten var så annorlunda mot denna. Då hade jag en plan varje dag, trotts att jag inte hade något jobb. Men nu så känns det lika tomt att vakna upp varje morgon. Tanken finns där, att man borde göra en massa viktiga saker. Men motivationen ligger undangömd och som bortblåst.
Mina allt tommare dagar kan bero på att mina två närmaste har flyttat, en tredje har varit i USA, en fjärde har heltidsjobb, en femte går i skolan på dagarna, en sjätte bor i Uddevalla, en sjunde är vikarie, en åttonde jobbar heltid, en nionde ..... Ni förstår vad jag menar.

Det ska bli så underbart skönt att nästa vecka ha ett jobb att gå till, få känna att jag har en uppgift att ta itu med. Funderade länge på om jag skulle söka in på lite småkurser nu denna höst. Men som tur var så fick jag något mycket bättre att göra, ta hand om små söta barn.

Dessutom tror jag att ja känner depp i kroppen idag, just för att jag saknar min kusin något fruktansvärt. Min lillknodd på dryga två år. Det är fem veckor sedan vi träffades nu och det är "rekord". Jag saknar dig så, mitt änglabarn.

Inga kommentarer: