Det droppar inte längre, det flödar.

Allting kunde vara så annorlunda, ingenting hade behövt vara så som det idag är. Vi skulle kunnat behandlat saker på annat vis, om erfarenheten varit med oss. Papper hade inte behövt införskaffats med uppmuntrande hjärtan på, för att det skulle kännas bättre att behöva nyttja dem. Ingenting hade behöv vara som det idag, jag hade inte kollat tillbaka med missnöjda ögon, ingenting hade hänt av de som hänt, allting hade varit så oskyldigt och enkelt. Oskyldigt men ändå så skyldigt. Ni förstår inte skillnaden mellan sanningen och verkligheten. Det man säger och det man håller för sig själv. Barndomen var bra och jag är stolt för mina handlingar, rak i ryggen som ett ljus. Sätt er i en helikopter och rotera runt runt och ännu en gång runt så förstår ni min hjärnas kapacitet just nu. Upp och ner, ner och upp.

Ingenting går upp emot lycka, kärlek och vänskap. Jag älskar alla som står mig nära, nya som gamla. Era platser kommer aldrig försvinna eller bytas ut mot några andra. Tillsamans kan man fixa allt, men ensam blåser det motvind och inte ens det godaste vinet smakar gott i ensam stund. Lycka uppnås inte på egen hand, minst två krävs. Vissa föds som par, vissa föds ensamma, vissa dör som par, vissa dör ensamma. Det är endast människans vägval som påverkar utvägen, men utvägen kan alltid bli bra bara man lyckats ta rätt vid något vägskäl. Jag har lyckats på ett plan, förjag fick er. <3