En dag som är sämre än andra.

Jag bär på en rädsla, en rädsla över att ingenting kommer bli som det en gång varit. Känslan får mig att känna matthet och sorg. Jag ångrar några beslut jag tagit, men står ändå fast vid att det varit det bästa för mig. Att se er komma närmare och närmare varandra skrämmer mig, för du har nog ännu en gång lyckats med något som jag inte lyckats med. Du har det där, som jag saknar.

Idag bränner tårarna bakom ögonen och jag ser allt suddigare för varje sekund som går. Det brinner i skälen och jag saknar någon. Jag vet vem du är och du vet att jag vill ha dig som min egna. Jag hatar känsla av att vara tre steg förlångt bort ifrån någon. Känslan av att inte vara tillräckligt bra för att satsas på. Gör mig en tjänst och se mig, hör mig och uppskatta mig. Jag orkar inte ännu ett slag,

Förlåt att det bara är depp idag, men idag är en riktig sån deppdag. Men jag har turen att ha vänner som bryr sig och det är guld värt, speciellt dagar som dessa.

Kom hem för några timmar sen, åkte till vårdcentralen och tog lite provet och försökte komma fram till varför jag mår så konstigt hela tiden (trött, huvudverk, ont i halsen och sovhosta). Som vanligt kom dom inte fram till någonting, men till min räddning ringde dom från det riktiga sjukhuset idag och jag fick en akut tid på onsdag klockan 9. Då ska jag komma dit och ta sprutor och en grundlig genomgång. Hoppas på att få en remiss till träningsläger, men det kommer nog bara bli en dröm.

Sköt om er, ta hand om era vänner som om att ni skulle förlora dem imorgon. Alla är vi värda kärlek, värme och välmående.
Kärlek från Sara.