Helt plötsligt så var det en mur som föll. Sanningen bet mig i kinden och hjärtat slog en frivolt. Det var inget svek eller något dumt. Allting blev bara så konkret och så på riktigt. Känslan har aldrig funnits där, men nu var det något som hände och jag fick ont. Allting beror på att jag är rädd att du ska bli sårad, skadad eller förbluffad. Du är inte bara en människa, av kött och blod. Kanske finns det fler saker som lockar hos dig. Och det är där, min smärta kommer in i bilden.
Lycka till
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar