En sak har jag lärt mig, man ska aldrig hoppas innan man vet hur allting kommer att sluta.
Bygg aldrig upp förväntningar på något som kanske bara kommer att förbli en dröm.
Låt dig aldrig bli blind, för synen kommer alltid tillbaka.
Varje gång ett svek är faktum, tänker du samma tanke "Hur kunde jag vara så dum.."
Vi måste försöka ta vara på våra instinkter, se förbi hindren och blicka framåt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
men det är väl drömmarna och hoppet som gör livet värt att leva? Okej att man blir besviken ibland, men det är inget man inte överlever. Att hoppas och tro, att våga chansa och kasta sig ut i något man inte vet var det kommer sluta..det är väl det som gör livet värt att leva?
Skicka en kommentar